Gamla Barnsjukhuset

Vid 1800-talets slut dog många barn i ung ålder.

Inflyttningen till Helsingborg hade ökat under industrialismens utveckling, men man levde under usla förhållanden. Dåliga bostäder, undermåliga vatten- och kloaksystem gjorde att många dog av smittsamma sjukdomar. Särskilt barnen drabbades hårt, bland annat av svåra infektioner, tuberkulos, difteri, rakitis och polio. Den svenska barnhälsovården började utvecklas vid denna tid och barnsjukhuset i Helsingborg tillkommer som landets tredje.

En förening bildades 1888 med syfte att erbjuda gratis sjukvård till barn i fattiga familjer.

Föreningen fick barnsjukhuset i gåva av godsägare Peter von Möller. Huset hade ritats av stadens namnkunnige arkitekt Mauritz Frohm (1840–1912). För byggnaden valdes en stram och avskalad nyrennässansstil med två runda sjuksalar med plats för 18 sängar per sal. De runda rummen skulle skapa god luftväxling, solljus hela dagen, lättstädad golvyta och ett cirkulärsystem genom att uppvärmning och ventilation fanns i rummets mitt. Mycket av vården vid denna tid gick ut på att ge barnen tvål & rent vatten, rena kläder, näringsrik mat, värme och omvårdnad.

Stadsläkaren, livmedicus Johan Hafström, var sjukhusets första, och oavlönade, läkare under många år. Först 1930 kopplades barnläkare till sjukhuset. Övriga som arbetade där var sköterskeelever, som bodde på övervåningen, och föreståndaren som i allmänhet var en diakonissa. 1944 var byggnaden för trång och sliten och barnsjukvården flyttades till det nybyggda Banckska barnsjukhuset även det en donation från en helsingborgsfamilj genom konsulinnan Therese (Ese) Banck. (Detta hus revs 2009)

Efter överflyttningen såldes gamla barnsjukhuset till föreningen för Vanföra i Södra Sverige. Det användes sedan av dem, fram till 60-talet, för bland annat eftervård av polio-patienter. Huset följde därefter med in i Malmöhus läns landsting när Helsingborgs sjukvård inträdde däri. Huset kom efter hand på undantag och blev underhållsmässigt eftersatt. Byggnaden användes som bland annat kontorslokaler och förråd. Landstinget hade beslutat att riva huset, men ett aktivt arbete från särskilt intresserade på Helsingborgs lasarett ledde till bildandet av vår nuvarande förening 1982.

Läs mer under fliken Föreningen »