Spädbarnsdödlighet och barnsjukvård

Att spädbarnsdödligheten förr var mycket hög framgår av grafen på väggen. Främsta dödsorsakerna var under 1700-talet smittkoppor och mässling. Minskning fram till idag har varit dramatisk. Det beror mycket på vaccinationer, men även på förbättrade samhälleliga förutsättningar såsom rent vatten, god näring och bättre bostäder.

Här kan du se en gammal kuvös av den vanligt förekommande AGA-modellen från 1960-talet. Redan i början av 1900-talet insåg man att en hög och stabil omgivningstemperatur var mycket viktigt för de för tidigt födda barnen – och kuvösen utvecklades. Den första kuvösen var en ombyggd äggkläckningsmaskin. Ordet kuvös är en försvenskning av det franska ordet couveuse som betyder ”att ruva”. En fransk förlossningsläkare såg en äggkläckningsmaskin på en utställning i Paris 1878 och fick idén att göra en liknande anordning till för tidigt födda barn.

Under 1930-talet skedde stora förändringar inom barnsjukvården. Man började lägga resurser på barnen och deras ställning i samhället förbättrades genom att man började uppmärksamma barns specifika behov.

Föräldrarna fick emellertid trots detta inte delta i vården på de första barnsjukhusen. Infektionsrisken framhölls, samtidigt som man ansåg att barnen lättare anpassade sig till sjukhusmiljön utan närvarande föräldrar. Besökstiderna här på barnsjukhuset var 2 timmar per vecka för anhöriga. Anhöriga under 15 år, som syskon, fick inte komma in överhuvudtaget.

Under slutet av 1960-talet och framför allt på 70-talet förändrades detta synsätt och föräldrarna blev successivt alltmer delaktiga i vården.

Kängurumetoden, är ett exempel på detta. Det var en metod som togs till Sverige under mitten av 1980-talet via Helsingborgs Prematuravdelning och barnsjuksköterskan Berlith Persson.

Inspirerad av mödravården i Colombia, där kuvöser var sällsynta och det för tidigt födda barnet i stället bars hud mot hud, fick bärselen du ser här tidvis börja ersätta kuvösen för även mycket lågviktiga barn.

Utställningen ”Barnsjukvården i Helsingborg” en våning upp berättar mera om metoden och barnsjukvårdens utveckling i Helsingborg fram till våra dagar.

Vi lämnar nu denna del av utställningen och går ut i korridoren och in till vänster i Översköterskans rum.