Helsingborgs Barnsjukhus

I Helsingborg blev det möjligt att uppföra vårt första barnsjukhus 1888. Detta genom en välvillig donation från Peter von Möller, son till storgodsägaren och politikern med samma namn. Familjen stammade från Helsingborg. Det unika med sjukhusets arkitektur var de runda sjuksalarna på entréplanet. Det skulle ge god luftväxling och fönster i alla väderstreck, vilket ansågs hälsosamt för patienterna. Barnen kunde isoleras men ändå lätt övervakas i sina små glasboxar.

En förening, Föreningen för barnsjukvård, bildades för att driva sjukhuset vars huvudsyfte var att ge fattiga barn gratis sjukvård. Den förste läkaren var stadsläkare Johan Hafström (1888 1905). Under alla dessa år tog han inget arvode för sin tjänst. Han var emellertid inte barnläkare. Först å r 1930 fick sjukhuset en barnläkare, David Lindsjö, som var chef mellan 1930 1936.

Barnsjukhusets verksamhet, tillsammans med förbättrad hygien genom utbyggnad av vatten och kloaksystemen, betydde mycket för den allmänna barnhälsan i vår stad. Administrationen och driften av sjukhuset sköttes av föreningen, som drev det i egen regi fra m till 1944. Till en början var man beroende av donationer och först 1913 fick föreningen bidrag från Helsingborgs stadsfullmäktige, första året med 3000 kr.

I en verksamhetsberättelse från 1931 skrev man bland annat att högsta antalet vårdade barn/dag under året hade varit 38 barn och att medellängden på sjukhusvistelsen var 18 dagar.

De flesta barnen hade haft infektioner av olika slag. De livshotande infektionerna, tuberkulos, difteri och polio skördade alltjämt offer bland de minsta barnen. Mässling var även en allvarlig sjukdom, framför allt för undernärda barn. Mellan 1921 1944 s varade tuberkulos för nära 15 % av alla dödsfallen vid Barnsjukhuset.