Den moderna sjukvården växer fram

Bilden med den vita rocken är från Lunds kirurgiska poliklinik 1905 och är talande för hur relationen mellan patient och läkare förändrats under 1800-talet. Läkaren sitter inte längre vid sängkanten och försöker röna ut vad som kan tänkas vara fel. Nu vill doktorn i stället själv känna, klämma och lyssna på patienten för att hitta objektiva tecken på sjukdom.

Stora sjukhus byggs eftersom staten nu förstår att en frisk befolkning är mer produktiv än en sjuk. På sjukhusen hamnar främst de fattiga, som inte har råd med privat sjukvård i hemmet och får där acceptera de villkor som ställs. Integritet och patientsekretess står inte så högt i kurs vilket bilden visar.

Den vita rocken signalerar hygien, men även att man vill bli en ”riktig” vetenskap som till exempel kemi och fysik var vid denna tid. Rocken blev en klädkod för att skilja olika yrkesgrupper från varandra.

Läkare och kirurger, tidigare två olika yrkeskategorier, knyts nu också samman och bildar en gemensam yrkeskår. Även sjuksköterskeyrket skapas/professionaliseras. Man konkurrerade ut amatörer och kirurgin, som vid denna tid bestod av hantverkare, fältskärer och barberare och inordnas i den medicinska vetenskapen.
1797 införlivas Chirurgisk societet i universitetets medicinska fakultet, Collegium medicum.

Den lilla kinesiska dockan representerar hur avståndet mellan läkare och patient har förändrats. På dockan fick den kvinnliga patienten peka var hon hade ont och behandlades därefter. Stetoskopet uppfanns av den franske läkaren Laennec, 1816, som av intimitetsskäl inte ville tvingas lägga sitt öra direkt mot kvinnans bröst. Han testade därför att rulla ihop ett pappersark och sätta mot bröstet. Det visade sig att det fungerade bättre än att lägga an örat direkt mot huden.

Vi går vidare till tvättskålen med händerna och temat ”Bakterier och smärtlindring”.