Barnsjukhusets Historia

I slutet av 1800-talet levde en majoritet av befolkningen i staden i uttalad fattigdom. Helsingborg upplevde en mycket stor inflyttning från landsbygden av egendomslösa som sökte jobb och ett nytt liv i staden. Det ledde till trångboddhet och dålig hygien. Kloaksystemen var undermåliga och många dog av infektionssjukdomar. Barnen var särskilt utsatta. Ett dåligt näringstillstånd satte ner immunförsvaret och många drabbades av difteri, rakitis (engelska sjukan), polio och tuberkulos.
Den svenska barnsjukvården började utvecklas vid denna tid och de första barnsjukhusen i landet öppnade i Stockholm 1854, Kronprinsessan Lovisas Vårdanstalt, och Göteborgs barnsjukhus 1859.
Dessa var privata donationer, vilket var vanligt vid denna tid och så blev även fallet i Helsingborg.

Föreningen för barnsjukvård i Helsingborg startade 1888 med syfte att erbjuda gratis sjukvård till fattiga familjer. Staden ställde en tomt till föreningens förfogande och i maj 1889 stod byggnaden färdig. I januari 1891 överlämnades den som en gåva till föreningen av godsägare Peter von Möller, som hade finansierat byggnationen.

Huset hade ritats av dåvarande stadsarkitekten Mauritz Frohm (1840–1912), som hade blivit lite av en specialist på vårdbyggnader. Några år tidigare hade han ritat ett sjukhus i Bjuv och 1893 blev han arkitekt för lasarettet i Trelleborg. Den unika arkitekturen med de två runda sjuksalarna och en ganska stram och avskalad nyrenässansstil återfinns hos alla dessa byggnader. Rummen skulle skapa god luftväxling, solljus hela dagen, en större, lättstädad golvyta och ett s.k. cirkulärsystem genom att uppvärmning och ventilation fanns i rummets mitt. Ett sätt att bygga som hade blivit populärt ute i Europa vid denna tid.

Byggnaden bestod av källare med små fönster. Där fanns personalmatsal, tvättrum, förråd och likrum. I bottenvåningen fanns de cirkulära sjuksalarna med plats för 18 sängar per sal. Mittpartiet innehöll kök, några isoleringsrum, läkarmottagning och sköterskerum.

På övervåningen fanns sköterskornas dagrum, elevrum och översköterskans tjänstebostad. Det var stadsläkaren, livmedicus Johan Hafström, som var sjukhusets första, och oavlönade, läkare 1888–1905. Speciella barnläkare kopplades till sjukhuset först 1930. Många som arbetade var sköterskeelever och föreståndaren var i allmänhet en diakonissa.
Alla var uniformerade, eleverna bar dok och titulerades ”fröken”. De hade långa arbetsdagar (start 04.30) och om de gifte sig så slutade de i regel att arbeta.

Under åren fram till 1943 speglade husets verksamhet de fattiga familjernas och barnens situation. Mycket av vården gick ut på att ge barnen tillräckligt med näringsrik mat och skydd från sjukdomar och epidemier. Driften finansierades de första årtiondena med medlemsavgifter, bidrag och välgörenhetstillställningar. Anslag från staden började utbetalas först 1914 och var vid den tiden 3000 kr/år.

I takt med att barnsjukvården utvecklades ökade behovet av sängplatser. På 30-talet var huset i dåligt skick och tidvis utan vatten eftersom ledningarna var igenrostade. Föreningen fick 1935 en ny donation, denna gång från konsulinnan Ese Banck. Efter många och långa förhandlingar så tog staden över ansvaret för den slutna barnsjukvården och den Banckska donationen. Ett nytt barnsjukhus byggdes 1944. Detta hus revs 2009.

Mellan åren 1944 – 1971 fanns det en yrkesskola i det gamla barnsjukhuset för eftervård av poliopatienter. Därefter användes huset som förråd och möbelmagasin av landstinget. Värmen stängdes av och byggnaden kom i förfall. I mitten på 1980-talet ville man riva huset, men en stark lokal opinion och den nybildade medicinhistoriska kommittén (1976) förhindrade detta.

Byggnaden renoverades och 1986 invigde landshövdingen Helsingborgs Medicinhistoriska Museum. 2013 var det dags för uppbrott igen. Region Skåne bestämde sig för att sälja byggnaden och en del av samlingarna packades ner. En privatperson köpte byggnaden och upplät lokalerna till Region Skåne och Medicinhistoriska Föreningen. Kulturen i Lund fick uppdraget att driva verksamheten vidare och muséet invigdes på nytt 2015.

Detta avtal avslutades av Region Skåne i oktober 2020. Sedan dess har Helsingborgs Medicinhistoriska Förening ett hyresavtal direkt med ägaren och driver verksamheten vidare på egen hand. Detta sker med hjälp av vår huvudsponsor Föreningen Mjölkdroppen, föreningsstöd från Helsingborgs Stad, guidningar, föreläsningar och medlemsavgifter.

Föreningens vision är att den unika byggnaden och muséet ska bevaras åt kommande generationer. Ett livskraftigt museum, ett vaccin mot glömska, som vårdar historien i syfte att skapa förståelse för samtidens hälsoproblem, sjukdomar och epidemier.

Referenser:
Helsingborgs Barnsjukhus. Kulturhistorisk dokumentation. Region Skåne. 2013
Helsingborgs Medicinhistoriska Förening, Gamla Barnsjukhusets historia – en kamp för överlevnad