Barnläkekonstens pionjärer
Välkommen till utställningen!
Här kan du lyssna på utställningens innehåll som en ljudfil
Vill du istället läsa innehållet så går det också bra, klicka på knappen nedan eller scrolla ner för att gå till textinnehållet för utställningen. För bästa upplevelse och information rekommenderar vi såklart ett besök till den riktiga utställningen på Bergaliden 20, 252 23, Helsingborg.
På Entré-plan:
Barnläkekonstens pionjärer
Porträtten på de tre herrarna visar några av barnläkekonstens pionjärer.
Nils Rosén (1706 1773) medicinprofessor i Uppsala ville råda bot på den höga barnadödligheten och började bland annat smittkoppsympa (vaccinera) barn under 1750 talet. Han beskylldes för gudlöshet, men svarade: ”Om nu Gud skapat sjukdomen och väl också människans förstånd så är det väl en läkares skyldig het att använda detta för att rädda patienter”.
År 1753 började han regelbundet att skriva artiklar om barnavård och barnsjukvård i Kungliga Vetenskapsakademins små almanackor, som var dåtidens ”massmedium”. Dessa artiklar samlades sedan i en bok ”Underrättelser om Barnsjukdomar och deras botemedel”, som utgavs 1764 och på nytt 1771. Han blev mycket uppskattad och adlades till Nils Rosén von Rosenstein och betraktas fortfarande som barnläkekonstens fader.
Abraham Bäck (1713 1795) blev 1753 ordförande i Medicinska Sällskapet, Collegium medicum i Sverige. Han såg liksom Nils Rosén von Rosenstein det tydliga sambandet mellan ökad dödlighet och fattigdom, näringsbrist och bristande hygien. År 1755 utgav Medicinska Sällskapet boken ”Späda barns skötsel alla christeliga föräldrars åliggande” åliggande”. 1756 föreslog Riksdagen att det skulle finnas provinsialläkare i alla län. Dessa skulle genom hälsoupplysning motarbeta barnadödligheten så att ”menige mans barn ej må så s nöpeligen, som nu sker, i spädaste åren dö och omkomma”. Det fanns även centrala påbud om barnmorskor i alla socknar, vilket infriades först under mitten av 1800 talet.
Fredrik Theodor Berg (1806 1887) blev den förste på världens första professorstjänst i pediatrik (barnsjukdomar). Den inrättades vid Karolinska Institutet i Stockholm 1845. Riksdagen beslöt detta trots ett uttalat motstånd från prästerskapet. Han blev även överläkare vid Allmänna Barnhuset (Stockholms hittebarnshus). Dödligheten för barnen som kom dit var omkring 50 procent. Han blev skakad av det han såg och började röja up p. Kastade ut madrasserna som var fulla av ohyra och bestämde att varje barn skull e ha en egen tvättsvamp.
Det dröjde till 1854 innan Sveriges första barnsjukhus inrättades. Det var Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn i Stockholm.