Att behandla sjukdom - Innan bot. fanns
Välkommen till utställningen!
Här kan du lyssna på utställningens innehåll som en ljudfil
Vill du istället läsa innehållet så går det också bra, klicka på knappen nedan eller scrolla ner för att gå till textinnehållet för utställningen. För bästa upplevelse och information rekommenderar vi såklart ett besök till den riktiga utställningen på Bergaliden 20, 252 23, Helsingborg.
4. Första båset till vänster innanför dörren
Att behandla sjukdom
- Innan bot fanns. Magiska kurer och rationella tankar
Vad gjorde man innan bot fanns? Människan har alltid drabbats av sjukdom, men förutsättningarna för bot har varit dåliga. Det har dock inte varit någon brist på behandlingsmetoder. Magiska kurer har blandats med ”rationella” tankar kring kroppen. Fram till mitten av 1800-talet var fungerande behandlingsalternativ få och drabbades man av sjukdom fick man i första hand tro och hoppas på bättring.
Antikens fyrsaftslära (humoralpatologin) är den främsta förklaringsmodellen för sjukdom under flera tusen år. Det handlar om vätskor som är i obalans (blod, slem, svart galla, gul galla) och som måste regleras genom exempelvis lavemang, åderlåtning, varbildning (spanska flugorna) eller blodiglar. Behandlingen kunde också vara så enkel som ett en person som ansågs ha för mycket slem fick snyta sig.
Man skulle ibland dra smärtan/den onda vätskan ur kroppen. Även om man inom de breda befolkningslagren inte känt till de antika tänkarna har metoderna inspirerats av deras läror.
Mer renodlat magisk är tanken att ”skjuta bort” smärta och sjukdom till exempel villarpakanonen vars knall med krut skulle fördriva det onda. Kan även jämföras med att blåsa bort smärta när barn har gjort illa sig.
Viktigt att poängtera är att även om metoderna känns lustiga bör man
påminna sig om att man inte hade mycket annat att välja på än att tro och hoppas på befintliga kurer och metoder. Oftast var det den kloka gubben eller gumman man fick lita till.
Korset vid fönstret representerar kyrkan och klosterväsendet, dvs. de institutioner som var de allra första omvårdnadsgivarna, där man skötte om sjuka som inte hörde till den egna familjen. Att ha Gud för ögonen med regelbunden bön och ånger har under långa perioder tillämpats vid sjukdom.
Vi fortsätter nu till obduktionsbordet och temat, ”Kroppen öppnas upp”.